Det var en gång en tjej som hade alldeles för många idéer i huvudet. Så många att hur hon än gjorde blev det bara knas av alltihop.
Hon kunde liksom aldrig riktigt bestämma sig.
En dag blev ett trägolv lagt och ideérna började, som vanligt, poppa upp i hjärnan..
Idé efter idé tog fart och hur hon än vände och vred förblev rottingmöbeln som var tilltänkt slut.
Nya ideér tog vid men hur hon än gjorde ville inte rottingtankarna försvinna.
Att försöka sig på ett hemmabygge var som att försöka gå på vatten och ge upp var inte att tänka på.
Nej, hon var en sån där tjej som alltid visste en lösning.
Tyvärr, visste hon också att lösningarna inte alltid var de bästa men vad skulle hon göra?
Köpa en ful och billig utemöbel för att nästa år satsa på en fin möbel?
Eller köpa en dyr och inte 100%-ig bara för att?